TV-torka?
hör du förresten (också) till dem som knäpper på teven och aldrig hittar något att titta på? för en gångs skull kan jag faktiskt rekommendera en serie.
Terra Nova för onekligen tankarna till Lost, Jurassic Park (inte att undra på eftersom Terran också är Spielbergs verk…) och kanske till och med Indiana Jones, och lyckas på ett bra sätt blanda lagom delar spänning, humor och äventyr för att åtminstone hålla mej förhållandevis vaken och alert. att man sedan stundvis i de första avsnitten kan fundera över vilken halvblind odåga till grafikerpraktikant som fixat bakgrundsmiljöerna är en annan femma, men som tröst kan jag berätta att det faktiskt blir betydligt mer trivsamt längre fram när dataskräpet byts ut mot ståtliga vyer från Queenslands regnskogar. i klassikerhyllan lär väl serien aldrig hamna, men hej, sämre har vi sett.
Terra Nova har premiär på maikkarin imorgon klockan nio.
små glädjeämnen.
nybakt bröd, färska tranbärsscones, närproducerade gryn och flingor, och ekosylt från närbutiken hundrafemtio meter från jobbet gör vilken dag som helst till en fest. dessutom fantastiskt glada typer som jobbar där och inte minst, – betjäning på svenska! hurra för Anton & Anton!
bild: © Joanna Moorhouse, Anton & Anton.
Kakkonen on ykkönen!
det är hemskt sällan jag offentligt tar ställning till politiska saker, men ikväll kan jag helt enkelt inte hålla mej. Finland verkar vara ett lite bättre, klokare och mera moget land än senast vi gick till val (“tuli iso jytky”) och det är med enorm glädje jag, med 98,7% av rösterna räknade, vågar ropa hurra, stå på huvudet och dansa en dans i soffan över att Pekka Haavisto faktiskt går vidare till andra omgången i presidentvalet.
jag röstar inte på Pekka för att han är grön, inte heller för att han är homosexuell (trots att jag onekligen anser att Finland skulle få ett enormt uppsving genom att välja en grön och homosexuell president, och inte minst att vi skulle göra historia). jag röstar på Pekka för att han är en stark, ödmjuk, varm, lugn, politiskt och språkligt kunnig, och mycket kompetent person som jag mer än gärna skulle se som landets ledare.
rösta med hjärtat i omgång två också, Kakkonen on Ykkönen!
bilderna är hämtade här och här.
kaffesuget.
kommer hem yrande i snökaoset och känner kaffesuget ända uti i tårna. kokar tre stora muggar Kebado Dara och dricker rubbet inom loppet av femton minuter. kaffesug, kallas det.
(eller kaffisnål, om man är i Österbotten).
dessutom kommer jag heller inte att få Parkinson i första taget, om man får tro studierna. hah!
(sjukdomen alltså. Joel Parkinson kommer jag nog heller inte att få. inte för att jag tror att jag skulle vilja det heller, men bara för att vara tydlig.)
(det här verkar dessutom vara parentesernas inlägg.)
summan av kardemumman.
efter dagens mattaprov bad jag eleverna om en liten utvärdering av avsnittet, arbetsmetoderna, sin egen insats och min insats. för min del låter det så här:
Maria borde:
- ge mer läxor
- ge lättare uppgifter
- chilla lite
- besöka demensläkare
- vara mer Anti-Österbottnisk
- sluta prata om blåvalar.
det där med blåvalar känns aningen konfunderande… demensläkaren inte att förglömma.
efterlysningen.
jag söker Ray Ban aviators på Ebay så gott som varje dag och har ännu inte kommit över ett par till riktigt bra pris. har ni kanske tips på var jag kan hitta ett par snygga, eller finns det rent av nån som har ett par överlopps aviators liggandes i hyllan?
signatur, “den blomstertid nu (tja, snart i allafall) kommer”
Ray Ban Aviators Metallic. Bild från Zoovillage.com
_________________________________________________________
(den uppmärksamma inser att rubriken syftar på Radio Vegas underhållande program Efterlysningen. Eller tja, programmet i sig är väl inte speciellt underhållande, men de som ringer in borde få guldstjärnor hela högen. ljuvligt!
paketet.
kom hem lagom mör och sliten efter en dag utan lunch (total katastrof, kan jag berätta, så här efter att ha varit total mat- och sötsaks-junkie i veckorna tre) och hittade till min stora förvåning och glädje ett paket innanför dörren. födelsedagsförsändelse från mina kära Linnor innehållande lite läsvärt och en mini Maileg-apa. ja, jag förstår att ni heller inte kan tro era ögon, men det är faktiskt alldeles sant. Eskil, fyra år, har fått en lillebror, Urde!
tusen tack kära ni för paketet, det gjorde min dag!
Anne B. Ragdes Nattönskningen och lilla Urde. ljuvligt med överraskningspaket, plötsligt känns det inte alls så illa att fylla tjugofem för tredje gången… (jag ser ju dessutom ut som en teini, anförtrodde mina elever mej, vänligt nog, i morse. man tackar.)