schweeeden.
vi åkte ju som sagt över till Bror Stor i Sveariket här i torsdags efter mycket delikat eftermiddagsfika hos Iia och Janne. någon direkt nöjesvisit var det däremot inte denna gång och största delen av tiden har tillbringats på Akademiska i Uppsala i väntan på pleuradränage, magnetröntgen, skelettröntgen, provresultat och andra bedrövelser. igår kom däremot konvalescenten hem på några timmars permis vilket gjorde att allting, summa summarum, fick ett relativt gott utfall ändå.
för att överleva en båtresa hem med rödvita båten hade vi bokat en lite bättre hytt som visade sig vara en b-lyx. skumpa, softdrinks och en toalettväska med lite förnödenheter väntade innanför dörren när vi anlände och jag blev förstås barnsligt glad. njöt av medhavd salladsbuffet och croissanter från Ica Sävja, sippade ett glas skumpa och kollade lite Game of Thrones och Moneyball i hytten medan solen sakta sänkte sig över Östersjön och havet glittrade i silver. shoppingen stannade på en kylmä geeli och ett somrigt lipgloss från Chanel, vilket var helt okay med tanke på att vi ju inte hade planer på att shoppa över huvudtaget.
käkade brunch imorse innan vi gick av till ett försommar-varmt och betydligt grönare Helsingfors. hockeyfansen kantade gatorna, en spelare bongades på Ekbergs och nu snurrar snabbtvätten redan. minifrulle två med kaffe och Anton Berg ska strax intas och därefter är jag redo att inte göra annat än njuta av kaffesällskap, soligt väder och hockeymatcher resten av dagen.
ett plock mobilbilder från dagarna, varschågoda!
årets första nypotatis smakade ljuvligt.
Fivefingers och jag tog en löprunda i värmen. man känner sig lite som en groda, men annars är det väldans bra fart i dem.
de flesta tulpaner hade redan gjort sitt för i år.
the grass IS greener.
Stockholms skärgård bjöd på solsken och mackor som smakade Citymarket.
en båtresa som faktiskt var riktigt trevlig, tänka sig…
skumpa och sallad med kräftstjärtar satt helt okay.
Game of Thrones levererar alltid.
om att inte veta.
klockan är inte mer än tio före elva denna lediga torsdag och jag har redan käkat morgonmål, småpackat inför eftermiddagens flyg över Bottenhavspotten, beställt biljetter till en gratis beachfestival i Peniche i sommar, och requestat boende i Canada av alla platser inför hösten.
det är vansinnigt skrämmande, spännande och magkittlande att jag, kontrollfreaken, inte har en aning om hur livet ser ut om ett par månader…
Morsdag!
morsdag är firad i omgångarna två, igårkväll på Furuholmen tillsammans med familjen Nylund och idag med kaffe ute i vårsolen med min egen mor och far.
vi är således alltså igen en gång i samarbete med Statens järnvägar och söker oss hemåt mot jobb och vardag. solen gassar utanför fönstret och här inne är det varmt och svettigt, inte minst pga. Finland-USA matchen som jag följer på HBL-bloggen, twitter och Facebook. utan att ha sett finländarnas spel vågar jag nästan hävda att det dessvärre blir ytterligare en förlust för lejonen idag…
hörs mer från huvudstaden. håll till godo med några bilder från gårkvällen så länge.
kändisrundan.
vädergudarna har varit nådiga och idag steg temperaturen till hisnande +18′c enligt säkra källor (mitt bänksällskap på Hietsuns strandpromenad). träden och gräsmattorna grönskar, folk går man ur husen och alla njuter, drar på springskorna eller rollerbladsen, tar fram kanoten eller varför inte cyklar iväg med ett paddle board under armen, som mannen jag mötte på väg till jobbet imorse.
jag mötte upp med bästa Sarah ikvälls solen och tog en lagom lugn och avslappnande 12km löprunda mot Edesviken, Mejlans och Fölisön. rundan, som är något av min favorit, har dessutom visat sig vara den mest celebritetstäta i södra Helsingfors. förra veckan stötte jag ju som sagt på Herr och Fru president och hade när kontakt med deras lilla hund, idag bongade vi ingen mindre än självaste Hjallis Harkimo bak i sin svarta kärra med tonade rutor, herr Haavisto på väg från Fölisön och självaste statsministern med följe i bil på väg hemåt. det kan ju å andra sidan ha något med pågående Hockey-VM att göra, men jag tycker ändå vi alla kallar rutten för Kändisrundan from now on. okay?
det var så varmt på bänken att jag var tvungen att strippa både rock och halsduk i eftermiddagssolen.
vattnet såg förförande varmt och badvänligt ut. åtminstone om man är en gräsand.
WoD.
sällan har knappa fem kilometer i löpskorna gått tyngre än idag, fast det är väl kanske helt förståeligt. trötta ben pustar ännu ut efter helgens halvmaraton och magen har inte riktigt hunnit med. igår blev det yoghurt, en macka och morötter till mat, idag grynost, sallad, skinkskivor och en halv grönsaksbiff. varken speciellt hungrig eller speciellt mätt, men det går bara inte in. märklig känsla, har nog aldrig någonsin upplevt matobehag tidigare, och jag hoppas verkligen att det går över snabbt - så här kan man ju inte hålla på. däremot dricker jag som en uttorkad kamel och får ständigt gå runt med vattenflaska i handen. bra när kroppen säger vad den behöver mest.
vänster vadmuskel är oroväckande öm, hård och knölig ännu, trots att icepowern jobbat nätterna igenom och jag faktiskt har försökt stretcha ordentligt. är lite rädd att jag lyckats åstadkomma en liten bristning. aningen bättre känns det ändå efter gårkvällens stora räddning, en timmes massage av Sarah. det var så obeskrivligt skönt att känna hur åtminstone en del av knutarna löste upp sig och blodet strömmade genom musklerna igen. magic hands har hon, vår Sarah. imorgon är det ändå slut på vilan och dags att sätta flåset på prov igen. för att riktigt utmana ödet har jag satt mej på listan till Tiius dance-pass, jag lär inte gå torr ut från den timmen.
Hard Core Run.
så överlevde jag igen en gång Helsinki City Run efter många grin, några stön och ändå förhållandevis många leenden. sist och slutligen gick det väl stundvis alldeles okay även om loppet verkligen kändes som ett riktigt HC run. jag uppmanar er verkligen att känna efter två gånger om kroppen faktiskt håller ifall ni annars också brukar lida av grym mensvärk, för att efter 9,4km stanna och spy bakom ett träd är nog ingen höjdare. men hej, det gick.
efter kräkturen återkom energin och jag kände mej, åtminstone stundvis, stark som en gasell fram till 17,5km när vaderna började krampa och blev stela som stockar. och jo, kramp brukar väl alla ha men jag fattar inte hur i all sin dar mina vader lyckades bli alldeles snedvridna och totalt i kramptillstånd. med ben raka som pinnar gick det sen mindre bra att springa och jag haltade jogg-gående fram i två kilometer och såg för mitt inre hur den fram till krampen möjliga sluttiden på ca 1:55 sakta tynade bort.
väl haltande i mål på 2:09 fick jag böja ner huvudet och koncentrera mej på att hetshacka på de stela benen för att inte börja gråta i ren besvikelse och frustration, men sansade mej ändå rätt snabbt och satte sikte på chipsen, saltet, kaffet och kvarken som väntade efter att chipet tagits bort från skon.
formen verkar ha varit dålig för de flesta av alla vänner och bekanta som också rundade de 21,1 långa idag och igen en gång frågar jag mej hur i all sin dar det lyckas råka sig så, att man annars kan ha energi, styrka och uthållighet till max en del dagar medan andra helt enkelt bara går käpprätt åt helsike.
kvällen fortsatte däremot på ett betydligt trevligare sätt. min hejarklack (Ludde och Sarah) fixade mat och medlöparna Anso och Fia dök upp framåt skymningen. vi åt smörstekta abborrfiléer, sparris, parmesancreme och noisetter så det stor härliga till, hade stela lår, skrattade och pratade nya mål för att försöka glömma dagens bedrövligheter. Anso och Fia hade dessutom med sig lyxhonung straight from gastronomy-town Jeppis och en härlig blomma som får vem som helst att tänka på fina, trevliga saker som inte har något alls med muskelkramp och magont att göra.
det närmar sig.
startnummern är upphämtad och energy gel-förrådet påfyllt, mensvärken har infunnit sig och det med besked, träden grönskar lite mera, gatorna dammar ytterligare lite och ögonen kliar, och höger bihåla, jo den är fortfarande varm och pulserande. är det inte sprucket revben eller nyss genomgången blindtarmsoperation så ska det tydligen vara så här. undrar när Ödet egentligen har tänkt låta mej springa fullt laddad och peppad i bästa tänkbara form, men det vore väl för mycket begärt.
så, jag vevar mittfinger åt allergin och värken, tar ett par allergitabletter och värkisar extra och ser det hela som en liten extra utmaning. skam den som ger sig!
årets City Run-skjorta ser ut som förra årets. helt okay med tanke på att min gamla är stulen (där fick jag in väskstölden igen, märker ni?!)
jag skulle seriöst behöva en personlig uppvärmare imorgon där kring 14.30, jag avskyr nämligen att värma upp. men eventuellt under pistolhot …
Deo, Icepower, tvättmedel, Alpro-soya dryck, bananer, müesli och lite andra godheter fick jag med i kassen från Kisatoimisto.
på med springskorna och löpbrallorna nu bara. en sista fartlek med värkisar i magen väntar. efter det ska jag kolhydratladda lite, chilla på soffan och duscha varmt – saker jag är kungligt bra på även med allergi och mensvärk i bagaget.
vappen 2012.
ett plock av maten från Valborgsmässoafton.
Skumpan smakade.
Gänget samlade, hungriga men glada.
Första Maj frulle som heter duga.
Sarah och Totte hade gjort mjöd och världens godaste munkar. Snacka om Munkshöjden!
Picknick-stuff.
Strålande väder = Fullsatt park.
En färgglad Daniel.
Vibram FiveFingers.
efter timtals letande efter lätta men stötdämpande löpskor till sommaren gav jag nu upp mina fördomar och beställde hem ett par Vibram FiveFingers från Ebay. hoppas innerligt att de är precis så bra och muskelutvecklande som de lovar (i och för sig har jag nog inga problem på den fronten, vadmusklerna sväller och mår – något övriga benmuskler kanske kunde ta efter?) och att eventuella knäskador uteblir. kan ju åtminstone satsa på terränglöpning ifall dämpningen inte är den bästa på asfalt.
Vibram FiveFinger Sprint – be good to me …
Färgsprakande fest!
det här måste vara den allra första gången jag bloggar från polisstationen… det känns nästan lite små ärofullt att få göra det vappen, och dessutom Gardets polisstations sista öppethållningsdag, till ära. har dock inte hemskt mycket att komma med så här i polisärenden, utan passar i stället på att dela med mej att några pics från lördagens färgsprakande glamourfest som gick av stapeln på Aspegrens orangeri.
klockan 19 stod 14 grymt snygga, färggranna och glada tjejer med Orginaalsponsrade drinkar i hand och välkomnade våren och värmen. Anso och Tina var fabulösa värdinnor och hade ordnat med catering i medelhavsstuk från Casa. det vankades pecorino-parma rullar, getostknyten, vitlöksmarinerade kycklingspett, sallader, focaccia och andra läckerheter tillsammans med ett par glas vitt, skumpa, drinkar och givetvis en cosmo som krona på verket.
en alldeles fantastiskt trevlig kväll var det och det enda tråkiga är att behöva gå tidigt för att hinna med allt program man bokat in, alla kaffedejter och snabbträffar som ska hinnas med under ett kort veckoslut i norr.